Årskrönika 2023

Nådde jag målet för året? 

50% av årets mål avklarades. Det tog tid innan jag kunde förkunna dem. Jag inväntade besked från UTMB’s lotteri. Det första målet var att träna mer! Det andra målet vara Stockholm marathon under tre timmar. Och det sista men också det största var att springa igenom UTMB’s målportal i Chamonix, en målgång på CCC! Jag missade målet i Stockholm pga förkylning. Men jag kände mig inte besviken. Det viktigaste och största målet och det som betydde allra mest för mig, CCC, klarade jag tillsammans med Carina. Det kändes oerhört stort! Jag lärde mig massor och nu känner jag mig redo att ta nästa steg!

Hur började året?

Jag hade Patrik Nilvér som tränare och mosade in många fina pass. Formen pekade uppåt och jag sprang PB på både 1 mile och 3000 m. Men det blev ganska snabbt alldeles för mycket och alldeles för hårt. I februari drog jag i handbromsen och tog en lugn vecka. Det gav mig tid att fundera på om jag ville fortsätta med Patrik. Mitt beslut blev att avsluta coachningen. Men ingen fara, –”jag kan ju det här med träning”, tänkte jag och ritade upp en grov plan fram till Startmilen, ÖAIK Halvmara och Stockholm marathon. Träningen rullade på bra men ganska snabbt märkte jag att formen blev sämre och sämre. Mitt HRV sjönk och resultaten uteblev. När årets första mål skulle avklaras blev jag förkyld. Det krävs inget geni för att lista ut att jag tränat alldeles för hårt. En tuff start på året som jag inte hade väntat mig.

Hur slutade året

Det är ju inte riktigt slut än men året kommer att avslutas med (för första gången) en tävling, Sylvesterloppet. Men om vi blickar tillbaka över det senaste halvåret så har det överlag känts positivt. Återhämtningen efter CCC tog ungefär en månad och efter det har jag hunnit med några små lopp och fått in riktigt bra träning. Jag känner mig starkare än tidigare och formen pekar åt rätt håll.

Samtliga lopp under året (baklänges)

  1. Jul på Rusakulan, 3,3 km/160m D+ på 19'01"
  2. Lucialoppet, 10 km på 45'01"
  3. Kullamannen 50K, 57 km/750m D+ på 6h48'
  4. Kolmårdsrundan hösttrail, 15 km/370m D+ på 1h28'44"
  5. Å-stadsloppet, 21,1 km på 1h44'30"
  6. CCC by UTMB, 99,1 km/5990m D+ på 25h23'
  7. Stripastafetten 6,2 km på 25'45"
  8. Dalenrundan, 5,8 km på 28'19"
  9. Semesterhalvmaran, 21,1 km på 1h31'52"
  10. Silverleden på 1 dag, 64 km/1500m D+ på 10h47'
  11. ÖAIK Öppet klubbmästerskap 10 km på 39'52"
  12. Gallaberget Trailrun, 10 km/150m D+ på 51'21"
  13. Rallarundan 5 km på 20'56"
  14. Hälleforsterrängen 10 km/160m D+ på 46'14"
  15. Vintrosaloppet 5 km på 20'01"
  16. Korta terräng DM 4 km på 16'18"
  17. Örebro AIK halvmaraton, 21,1 km på 1h28'23"
  18. Inneserien 3000 m på 10'20"
  19. Inneserien 1 mile på 5'11"

Kort sammanfattning

  • Tre ultra trail lopp
  • Tre halvmaror
  • Tio lopp i långloppscupen

Var har jag varit och sprungit

Med tanke på det ekonomiska läget ville jag inte göra några utsvävningar så den enda längre resan vi gjorde var att springa CCC i Chamonix. Utöver det återbesökte vi Hällefors,  Båstad och nytt för i år var Kolmårdsrundan i Kolmården.

Roligaste loppet: Kullamannen 50K

Inga prestationskrav förutom målgång och en härlig känsla i kroppen gav perfekta förutsättningar för en fantastisk dag. Allt var perfekt och Carina ökade de sista kilometrarna in mot mål.

Tuffaste loppet: Hälleforsterrängen 10 km

Givetvis kan det inte mäta sig med CCC men på dagen för loppet var formen i botten och temperaturen i taket. Vid 5 km-varvning ångrade jag omedelbart att jag inte bröt. Det var här jag mötte den längsta backe jag någonsin sett på ett 10 km-lopp.

Härligaste loppet: Silverleden på 1 dag

Det var femte gången jag sprang loppet och för första gången hade jag inte bråttom till mål. Jag kunde jogga runt och vara fullständigt närvarande. Vi åt varmkorv i Silvergruvan och drack alkoholfri mojito i Kronoparken. En riktigt fin dag!

Största äventyret: CCC

Så klart! Det var ju allt och lite till. 

Snabbaste loppet

Korta terräng-DM. På sätt och vis inte men det var första gången jag sprungit en avslutande kilometer på 3:35. Lite senare, i juni, klämde jag till med 3:29 på sista kilometern på klubbens klubbmästerskap. Men korta terräng-DM var ju en kort distans.

PB

1 mile på 5:11 (pb med en sekund) och 1000m på 3:00. Det sista räknas ej pga sprang i nedförsbacke. Men det var det snabbaste jag sprungit en kilometer på oavsett. Sen kan ju även CCC på 25h 23’, Kolmårdsrundan 1h 28’ och alla nya lopp i långloppscupen räknas med som nya pb eftersom jag aldrig sprunget dem tidigare.

Skönaste målgång: CCC by UTMB

En målgång jag inte visste om jag skulle nå eller ej. Efter några tuffa stigningar kände jag mig uppgiven. Bortsett från hur tufft loppet var så började tiden cut-off krympa ju närmare mål vi kom. I slutänden var vi bara en knapp timme från maxtiden. Det var en lång resa att ta sig till den stora blå målbågen i Chamonix. Det började som en dröm redan 2021. Det hade varit snöpligt att missa målet så lättnaden var enorm!

Hur var året ur ett prestationsperspektiv?

Jag ”presterade” dåligt men känner inga krav längre. En intressant utveckling. En insikt jag är glad och stolt över.

Vad förändrade jag?

Ny coach! Coachning med Patrik fungerade inte. Självcoachning fungerade inte heller. Men så fick nys om Kajsa Berg via en klubbkompis och nu har det snart gått ett halvår. Jag har inte tävlat lika mycket utan fokuserat mer på träning. Sportdryck istället för gels. Japp, det fungerar bättre. Den största grejen är nog ändå att jag försöker lyssna mer på vad kroppen vill. Kroppen får bestämma tempo och ansträngning. Det är inte längre klockan som styr.

Vad lärde jag mig?

Att jag inte kan träna mig själv. Det visste jag sedan innan men jag blev påmind. Jag lärde mig ett energisystem, drick upp medhavd sportdryck innan nästa energistation och påfyllning (i grova drag). Tror det är lärdom som kommer hjälpa mig på många tävlingar framöver.