Sweden Irontrail Marathon, 2022

Jag placerade mig som trea i mål. Det är minsann första gången jag når en placering i en tävling. Jag har fått guldmedalj tidigare i min åldersklass (två gånger). Men att stå på pallen, det har aldrig hänt.

 

Banan var finare än jag mindes den! Och även tuffare. Inledningsvis är det 6-7 km med "transport" till stigen. Man joggar ut mot Gustavsvik och vänder sedan mot E18 och en tunnel under den för att komma över till Järnleden. Det var torrft och fint i skogen. Det var inga problem att följa banan förutom på ett ställe i skogen där avverkning hade skett. Leden var fin och gick över spänger och lättsprungna stigar i skogen mixat med transport på grusväg. Mot slutet växlades stig mot ett böljande motionsspår. De små böljande stigningarna kändes ganska tuffa så här långt in i tävlingen. Banans uppmärkning var föredömlig förutom på några ställen och på slutet där det var nära att en katastrof inträffade. Markeringarna växlades från att vara supertydliga skyltar med tävlingens logotyp till målade pilar på marken den sista biten in i Kristinehamn.

 

Jag startade den första transporten runt 5 min-tempo. Den ansträningen kändes bra så jag höll i den under hela loppet. Vid ca. 26 km fick jag reda på att jag låg trea! Mäktigt, nu måste jag hänga i och här mosade jag på lite extra i banans tuffaste backe! Trots det så blev det en väldigt jämnt sprungen mara. Om man delar upp loppet i 5 km-etapper så låg jag runt 28 min. hela vägen förutom den biten som passerade banans tyngsta backe, där loggade jag 31 min. Och sista femman på ca. 25 min.

 

 

Jag hade Maurten gels som jag tog var 30:e min och på slutet boostade jag med Dextrosol. I vätskeryggan hade jag Winforce energidryck. Hade inga som helst problem med energi eller mage.

 

Den sista biten in i Kristinehamn var, som jag nämnde, dåligt skyltad! Jag missade en pil på marken, en sväng in på kvartersgata. Det slog mig några hundra meter efter att det hänt och helt plötsligt befann jag mig i ingenmansland. Vad göra? Kommer jag förlora min tredjeplats nu?! Ska jag slösa tid på att springa tillbaka eller freestyla och hitta markeringarna? Jag hade ju sprungit tävlingen förut och hade ett hum om vart jag skulle så jag svängde in mot kyrkan. Men där var jag återigen "lost". Snabbt som ögat tog jag upp mobilen, letade fram Race PM och ringde tävlingsledningen som kunde guida mig rätt. Jag förlorade ca. en, en och halv minut, men vilken lättnad det var att vara på spåret igen och kunna springa i mål. Lesson learned, om tävlingen har en gpx-fil att dela, ha den igång i klockan!

 

En mycket ovan känsla att stå där inför tävlingsledning och åskådare och motta ett tredjepris. Tänk att det ska ta över tio år att nå!